Påsken förbi, vårens ankomst senareläggs

Så gick den här påsken förbi, fort känns det som. Tur man har lite bilder som minne. Den firades med bara jag och min gubbe, vi ska ju inte träffa folk i den här eländans pandemin. Det brukar annars vara lite tradition att vi äter påskägg nån av dagarna med några av barnen och barnbarnen. Nu fick vi äta ägg själva och det gick det med. Vi pratade i telefon och hade datamöte så man fick ändå se och höra av dom.  Lite påskpyntat blev det i alla fall. Lergummorna är lika gamla som yngsta dottern och tillverkades på en keramikkurs. Då låg hon i min mage. Jag har gått en gång förut på sån kurs. Då låg äldsta dottern i magen, det blir 50 år sen i år. Ett par alster finns faktiskt kvar från den kursen med.

Ett bakslag i vårvärmen har det blivit, snöoväder och stormigt ett par gånger och lite minusgrader. Men det är väl egentligen helt normalt aprilväder det?

Jag har varit på operationsbordet för en vecka sen och fått en ny höftled så jag är lite begränsad med aktiviteter kan man säga. Tur man har en egen hustomte då som får fixa med hus och häst och fru. Lite tråkigt för jag skulle vilja greja lite mer med mina försådda plantor men det får vänta tills jag orkar gå och stå som folk.

Jag hade sått ett par tomatplantor lite väl tidigt, den heter Ambrosia och är en högväxande sort. Vilket jag märkte rätt snabbt. Fick lov att knipsa av topparna. Men nu har topparna fått stå i vatten och se!

 

Fina rötter har kommit. De ska planteras så snart jag orkar och kanske t.o.m. få flytta ut i växthuset.

Eftersom jag är så begränsad vad gäller utomhusbilder visar jag en bild på en fin pelargon som äldsta dotter har sått från frö.